Transitering och upphandling – del 2

Vad du behöver veta inför en offentlig upphandling av transitering

Erik Sandell, som har genomfört många transiteringar, delar med sig av sina experttips. Från att undersöka potentiella leverantörer och avtaltips till hur man hanterar IPR (Intellectual Property Rights) under transiteringen.

Transitering har många namn och kan innebära många olika saker. Transitering, migrering, etablering, exit eller helt enkelt flytt av data från punkt a till punkt b så kallad ”lift and shift” från ett datacenter till ett annat eller varför inte sikta mot stjärnorna och kliva in i molntjänster? 

I denna del 2 fokuserar Erik på upphandling och lägger in en brasklapp om att det ni läser här om upphandling inte är skrivet av en jurist utan bygger på, nästan, 10 års erfarenheter av transiteringar inom offentlig sektor 

Tipsen är indelade i tre delar, här hittar du del 1 och del 3:

Del 1:

Inför transitering

Del 3:

Om transiteringen

Det är såklart en distinkt skillnad mellan privat och offentlig upphandling och i den här artikeln är fokus offentlig upphandling.

Information om LOU, offentlig upphandling och aktuella tröskelvärden hittar du på: https://www.upphandlingsmyndigheten.se

I det offentliga skall skattemedel skyddas och sund konkurrens säkerställas 

Lagen om Offentlig upphandling skall säkerställa att organisationer inom offentlig sektor konkurrensutsätter upphandlingar. Detta för att skattemedel ska användas så effektivt som möjligt och företag inom EU ska kunna göra affärer med den offentliga sektorn på lika villkor. 

Offentlig upphandling tar vanligtvis längre tid än privat upphandling, särskilt för stora upphandlingar och beroende på vilket förfarande man väljer. Beroende på köpvärdet gäller olika regler. Mindre transaktioner, så kallade direktupphandlingar, liknar privata upphandlingar mer än större transaktioner för vilka fler regler i lagen om offentlig upphandling (LOU) gäller. För upphandlingar över tröskelvärdet finns två alternativ. Öppen upphandling respektive Förhandlad upphandling. 

Öppen upphandling innebär kortfattat att man har ett förfrågningsunderlag som besvaras skriftligt av leverantören och därefter utvärderas av den som upphandlar. Det mest ekonomiskt fördelaktiga anbudet utifrån valda utvärderingskriterier för pris och kvalitet vinner och får tilldelning.  

I Förhandlad upphandling finns möjlighet att ha dialog med leverantören för att utforma tjänsten. 

I öppen upphandling väljer man att köpa en färdigsydd kostym enligt på förhand givna mått, medan man i förhandlad upphandling kan få träffa skräddaren och få kostymen mer måttanpassad. 

Så när skall man använda vilket upphandlingsförfarande? 

En enkel formel med antal servrar och användare, enligt erfarenhet, kan användas. 

Tips!

Är det mindre än 500-1000 användare respektive 100-200 servrar är öppen upphandling att föredra.

Är det runt 1000 användare eller fler och serverantalet övergår 200 så är det dags att börja fundera på en skräddarsydd kostym det vill säga förhandlad upphandling. 

Varför då kan man fråga sig? Jo för att driftmässigt är det att föredra att ha standardiserade lösningar om man har en organisation med under 500 användare och som inte lever på ett antal specialsydda lösningar (egenutvecklade eller nischade IT-produkter som alla i verksamheten använder och kräver applikationsdrift) med 24/7 tillgänglighetskrav och dessutom har en serverpark mindre än ungefär 150-200 servrar. Oftast har dessutom organisationer med under 1000 användare och 200 servrar inte alltid den egna kompetens som krävs för en förhandlad upphandling som IT-arkitekter, upphandlare med IT-kompetens, jurist med IT-kompetens, nätverkstekniker mm. Det är därmed mest lämpligt att välja en öppen upphandling och köpa en färdigsydd kostym som mycket väl kan ha både mindre och större anpassningar beroende på hur duktig man har varit när man ”tagit måtten” till förfrågningsunderlaget. Att utgå ifrån leverantörernas standardtjänster som de supporterar 100% som ex vis VPN, FW:s, virtualiseringstekniker, moln och hybridtjänster sparar tid och resurser och dessutom pengar. 

Är man tillräckligt många användare så tarvar det att man skräddarsyr och då finns det oftast lokal IT-kompetens i verksamheten som kan vara behjälplig. Argumentet att man ”får precis det man vill ha” med en förhandlad upphandling är långt ifrån alltid sant. En öppet upphandlad, säg Oscar Jacobsson kostym, kan ha bra mycket mer tjusig modell än en förhandlad fabrikslösning som syr kostymen i ett billigare utländskt skrädderi (offshore) och armar, ben knappt får plats och axelvaddarna sticker ut. 

Missar man något mått i en öppen upphandling kan det bli kostsamt men vägen till en skräddarsydd kostym det vill säga förhandlat förfarande är tidskrävande för alla parter. Om det exempelvis kommer inte tre anbud så kommer minst tre möten avhållas. Det är vidare så att det oftast inte är möjligt att få med alla experter och få till ett möte där alltifrån print till infrastruktur och arbetsplats ska behandlas. Den vanligaste uppdelningen är fem områden, infrastruktur/servrar, nätverk, arbetsplats, servicedesk och print. Plötsligt är ni uppe i minst 15 möten enligt likabehandlingsmetoden (5 möten per anbud) och mötena är av erfarenhet minst en timme men ofta upp till 3–4 timmar. Efter varje möte väntar eftermöten och diskussioner både hos er och leverantörerna och förhandlingstext som far fram och tillbaka. Förmodligen krävs minst ett uppföljningsmöte eller fler. Ställ er frågan om det är värt att skruva till allting i verkstaden eller om man kan efterfråga standardiserade lösningar. Erfarenheten säger att förhandlat förfarande kostar mer pengar att förhandla fram, ofta ger en dyrare tjänst eftersom den skall vara specialanpassad, ibland utan att någon vet varför egentligen.  

Vilka företag som kan delta i offentlig upphandling 

Alla intresserade leverantörer har rätt att anmäla sitt intresse. Men i förfrågningsunderlaget är det möjligt att ange skall-krav för att anbud ska beaktas. Det kan vara generella krav på leverantören som exempelvis ekonomisk förmåga eller miljöcertifiering eller specifika krav på tjänsten och teknisk kunskap.

Förfrågningsunderlaget och anbud 

Förfrågningsunderlaget anger de krav som måste uppfyllas, exempelvis tjänstenivåer, geografisk divergens, redundanta tjänster, miljökrav med mera, för att vinna budet. Alla krav på leverantören och eller tjänsten måste anges i förfrågningsdokumentet. Fler kan inte läggas till under upphandlingen. Hur kvalitet kontra pris bedöms och hur utvärderingen kommer att göras behöver också beskrivas tydligt i underlaget mer om detta nedan. 

Vanligtvis ber man dem som svarar på förfrågningsunderlaget beskriva hur de avser att implementera tjänsten, eller hur produkten kommer att utformas och hur leverantören kommer att uppfylla kraven tillsammans med priser. Visa delar kan också vara optioner som kan avropas separat om behov uppstår.  

Det är viktigt att överväga erbjudanden noggrant. Eftersom prissättningen bestäms av budgivare är det viktigt att verkligen utvärdera det slutliga priset över hela avtalets löptid, normalt vanligtvis 3+3 år med option på ytterligare 1år. Men det skiljer sig förstås åt mellan upphandlande parts krav och om upphandlingen skall delas upp i flera, vart för sig, skilda delar där man kan få en leverans av flera leverantörer med olika löptid. 

Det kan även komma in för få anbud och då äger upphandlaren rätt att göra om upphandlingen på grund av bristande konkurrens vilket är viktigt att känna till. Förhoppningsvis har man dragit lärdomar från förra avtalet och har gjort ett förfinat förfrågningsunderlag med verksamhetsanpassade krav och tjänster. Det tillsammans med dialog med relevanta leverantörer inför upphandlingen brukar resultera i flera och relevanta anbud.  

Sammanfattning upphandling 

För en organisation som upphandlar ett ITtjänstdriftavtal var 6-7:e år så kommer förutsättningarna ha förändrats från förra gången. Resurser har kommit och gått med sin kompetens och rutin från förra tillfället då helt andra tjänsteavtal skulle gälla. Nya förbättrade tjänster kommer ha kommit som standard och utbudet kan se helt olikt mot hur det var för fem år sedan. Så åter igen gör hemläxan med inventering och ett gediget upphandlings och förfrågningsmaterial då ni har en stadig utgångspunkt och kan blicka framåt.  

Erik SandellErik Sandell

IT-konsult med över 25 års erfarenhet varav de sju sista har varit inriktat på upphandling och transitering. Kunderna har skiftat med allt från Regeringskansliet, Göteborgs Energi, Almi, Stockholms stad till Agria djurförsäkringar och allt däremellan. Varje gång jag färdigställt en transitering så lovade jag mig själv att inte ta, vad jag då tyckte vara, nya ”kamikazeuppdrag. Men efter fem sex år så blev det i stället en adrenalinkick att se data röra på sig, från ett datacenter till ett annat, och orkestrera en full transitering.